Lite fakta och några bilder om ett torpställe som förvandlades till sommarbostad.

 

Rönningetorpet Dånviken finns endast omnämnt på ett ställe i Salemsboken, nämligen på sid 92 varifrån följande korta rader citeras:

"Vilhelmina af Tibell restaurerade Dånvikstorpet, som existerat redan på 1600-talet." 

 

Ur Vilhelmina af Tibells bok "Beskrifning öfver Uttringe och Rönninge från 1480 till 1870" tryckt första gången år 1875 citeras följande: 

Sid 39
Assessoren Nils Canterhjelms biografi 1666-1689: "Denne ägare, som var måg till sekreteraren Mårten Lindeström, tillträdde Rönninge och Uttringe efter sin svärfaders död. Han arrenderade de båda andra arfvingarnes delar i Uttringe till år 1682 då Mårten Lindeströms yngste son, Kapten Johan Lindeström sålde sin andel i Uttringe, med de derunder lydande torpen Dånviken och Sjövreten till Landshöfding Fägerstjerna." 
Sid 90 
Dånvikstorparen hade ingen äng vid sitt torp utan hade af föregående ägare haft nedre delen af Bergfanan der torparen hade en lada för sitt hö; och herrgården hade en lada närmare upp emot sågen, för det hö som blef på öfre delen af ofvannämnde äng. Detta var ej enligt med min fars ordningssinne, han lät vid Dånviken afrödja, rothugga och plöja den bästa delen af en nära belägen skogsdel och gjorde det till äng åt torparen. Det öfriga af denna skogsdel afröjdes och gjordes till hage och kallades Dånvikshagen. På detta sätt fick torparen bättre ägor och närmare att berga, än han förut haft. Torparens ängsdel i Bergfanan lades under Rönninge."
Sid 108-109
"Alla ängar, under båda gårdarne, bestämdes i mina föräldrars tid, till vissa karlars slåtter, så att det arbetet gick hvarje år med beting, och ansvarade rättaren att det blef förrättadt. Min far tyckte inte om att hava torpare, utan fann sig hafva mera nytta af att bruka ställena sjelf, och hålla statdrängar, som gjorde arbetet. Denna åsigt gillades af min mor som inte heller hade några torpare, utan hade gräsvall på torpgärdena. Slåttrarne voro bestämda på följande sätt: Dånängen 24 karlars slåtter, stora Österängen 14, lilla Österängen 8, Lillängen 7, Uttringetomten, i vilken det gamla jaktslottet stått, 1. Fruängen 14, Herrängen 7, Dammängen 1, Herrgårdsängen 14. Ålkistan och Bergtorps gärden voro då igenlagda men de till dessa bestämda slåtterdagsverken erinrar jag mig icke. Björknäs som herr Dispachör Cassel lagt igen sista året han hade gården, 7 slåtterdagar. Dånvikstorpet med åker och äng 8, och Bergfanan 7

…Husen vid alla torpen fingo stå qvar, och höet lades i dessas uthus om sommaren samt hemkördes om vintrarne, då det blef godt före och starka isar; men när det var dåliga isar, hade man ibland rätt svårt att få höet från den mark, som var på andra sidan Flaten.
Sid 124
"På andra sidan om Dånvikstorpet utsåg jag en plats på Rönninge skog, som anslogs till ett nybygge. Boningshuset uppsattes 1855... Detta ställe är nu snart ett litet vackert torp, och fick samma namn som det boställe min fader hade i Norrland, nämligen Mårdnäs."
 Sid 138
"År 1867 nedtogs Dånvikstorpets loge, och ombyggdes samt försågs med tvenne sädesloft, istället för ett, som det förut varit. Denna logbyggnad är nu försedd med tegel, på underbeklädnad av vass, så att ingen snö kan yra in under teglet." 
 

Citat ur boken "Rönninge kulturhistoriska miljöer" 

 

Sid 9
"1706 kartlades egendomen för första gången. Av kartan, som upprättades av Abraham Hesselgren, framgår att Rönninge och Uttringe har samma bebyggelselägen än i dag. Vidare igenkänns vägen mellan gårdarna som nuvarande Rönninge gårds väg och Uttringevägen. Spritt på utmarkerna ligger vidare på 1700-talskartan fem torp; Ålkistan, Sjövreten, Trädgårdstorpet, Björknäset och Dånviken av vilka de två sista fortfarande finns kvar. Endast Björknäset har emellertid sin torpkaraktär någorlunda i behåll.
 Sid 10
1800-talet. 1812 köptes Uttringe-Rönninge av general Gustaf af Tibell. I dennes familj stannade egendomen fram till att den 1896 styckades för villa- och egnahemsbebyggelse. 1860 invigdes västra stambanans första delsträcka Stockholm - Södertälje som drogs fram strax söder om Rönninge gård. Rönninge station tillkom först 1888 då också stationshuset, som revs 1970, byggdes. 1896 upprättades en lantmäterikarta över Uttringe och Rönninge, inför ett laga skifte som fastställdes året därpå, som visar läget före exploateringen av området. Av bebyggelsen från 1706 års karta återfinns förutom Uttringe och Rönninge gårdar endast torpen Björknäs och Dånviken. Däremot har det tillkommit tre andra torp, sandbäck från 1700-talet samt Mårdnäs och Dammtorp, anlagda 1855 respektive 1866-67. Av de senare är inget bevarat idag.

Rönninge och Uttringe 1706. Arealavmätning av Abraham Hesselgren.
Lantmäteriverkets arkiv