Min farmors livsmedelsaffär på Folkungagatan 102.

 

Bild tagen i September 2003

 (Om någon skulle ha en bild på affären tar jag tacksamt emot en sådan - gärna som lån.)

 

I oktober 2001 fick jag ett e-mail från en namne till mig:

 Hej Håkan !

 

Jag hittade på Internet några rader om Folkungagatan 102 i Stockholm där jag bor ”…min farmor kom som ung från Västergötland och startade livsmedelsaffär på Folkungagatan 102 på Söder...” Det skulle vara intressant att få veta mer om denna livsmedelsaffär. I huset finns idag 2 kommersiella lokaler, ett skomakeri och en Pub och jag antar att det är dagens Pub som är din farmors gamla affärslokal.

 

Skrev nedanstående rader som svar. Plötsligt insåg jag också, att jag var en ”s.k. traditionsbärare”:

 

Hej, och tack för ditt intresse!

 

Tyvärr är det väl inte så mycket fakta jag har om affären och kommer inte heller ihåg att jag sett något foto därifrån.  (Anm. Har senare hittat vidstående bild på min farmor någon gång på 50-talet)

 

Vad jag vet är att min farmor öppnade den innan min far föddes 1917 och hade den fram till början av 1960-talet, då hon var ca 70 år.

 

Affären hette Anna Wåhlstedts Livsmedel och specialiteten var färdiglagad/ hemlagad mat i alla former. Köttbullar, bruna bönor, stekt fläsk, ärtsoppa och mest känt för hennes sillbullar - som jag aldrig gillade. Detta var innan microugnar och frysboxens tider och folk var "lata" även på den tiden - eller ville i alla fall slippa göra mat varje dag så det gick ganska bra för henne. Jag vet att hon hade en ganska trogen kundkrets, för varje sommar när jag var liten så bjöd hon ut ett 30-tal "kärringar från kvarteret" som han sa, på söndagslunch till Dånvik. (Sommarstället på min hemsida. Man åkte tåg från södra station. Sedan fanns det en taxistation i Rönninge med två stora Volvo-suggor som åkte några turer). Dessutom så har jag förstått att det var en hel del folk som handlade middagen där innan de tog bussen ut mot Nacka -Värmdö från Borgmästargatan. Nu är hela busstorget nedanför Norska kyrkan bebyggt.

 

Det är riktigt att det var nuvarande Shamrock, fast bara en del av lokalen. Butiken var nog inte mycket bredare än bardisken i nuvarande puben. Som jag minns så var den bara två "fönstermoduler" bred. Till höger om porten 102, från gatan sett, var det ett "halvt skyltfönster" med entredörr och därefter tror jag att det var bara var en vägg i kunddelen och sedan ett skyltfönster innanför disken, med strilande vatten på rutan för att kyla ner rutan och skydda varorna. Shamrock har slagit ihop två lokaler, en ytterligare till höger men vad det var för butik som fanns där - nuvarande ingång till puben - minns jag inte. Innan Shamrock öppnade så fanns i slutet på 80-talet en italiensk restaurang där "La Strega" och den var betydligt mindre.)

 

Till vänster i butiken, innanför det halva fönstret förvarades ett iskar. Det kom inte kylskåp förrän på 50-talet utan man hade ett stort rödmönjat träkar med vatten i, där stora mjölk o gräddkannor förvarades och till vilket det levererades is varje dag.

 

I vinkel rakt fram och till höger var glasdisken med färskvaror innanför. Allt ifrån ost, korv, skinka, till hennes hemlagade varor. Under disken i stora utdragbara lådor fanns torrvaror, gula ärtor, bönor samt potatis och rotfruktslårar. På väggarna innanför disken förvarades konserver och kartongvaror, socker, mjöl och annat ända upp till taket. Jag vet att hon hade en stege som hon klättrade på då och då. Någonstans i butiken fanns också en stor tunna där huvudlösa sillar flöt omkring och "såg äckliga ut".

 

Affärsdelen slutade mot en tvärkorridor i trapphuset, där nuvarande avsatsen i puben är. Man fick ta ett eller två "jättekliv" för att komma ut i korridoren genom bakdörren. På andra sidan tvärkorridoren, med ett fönster mot gården hade hon torrförråd. Det bör vara där nuvarande toaletterna är i puben. När min far var nyfödd sägs det att hon förvarade även honom där vissa dagar - hårda tider. Senare så tog hans faster hand om honom under dagarna.

 

Till vänster om porten 102 fanns "Nils Adamsson" med bl.a. en kondomautomat. Jag minns att min farmor var ganska irriterad när man satte upp "hum-hum"-automaten någon gång på 50-talet. Innanför denna affär, i halvan mot gården hade min farmor sitt kök där hon själv lagade nästa dags mat efter att hon stängt butiken för dagen. Hennes arbetsdagar slutade vanligen aldrig före nio på kvällen. Under de första åren så skötte hon allt ensam, möjligen med viss hjälp av min farfar, men han arbetade som möbelsnickare till 1930 då han dog. Jag tror sedan inte att min farmor anställde något biträde förrän under 50-talet. (Anm. Får göra korrigeringen att det fanns biträden redan tidigare. Det framgår av en skrivelse som min farmor gjort till kristidsnämnden ang. svinn av varor.)  Hon hade också kvällstid diskhjälp av en "fru Andersson" som bodde 3 eller 4 fyra trappor upp i gårdshuset.

 

Som sagt - så avvecklade hon rörelsen i början på 60-talet, och inredning och maskiner såldes och revs. Vad som blev av lokalen därefter har jag faktiskt ingen aning om.

 

Hoppas du har någon glädje av mina rader - tyckte faktisk själv det var ganska roligt att försöka komma ihåg skriva ner dem.

 

Mvh / Håkan Wåhlstedt